4 juli 2022
Almedalen lockade nyfikna på vätgas
På Luleå tekniska universitets vätgasseminarium på Almedalen var det fullsatt. Utgångspunkten var de stora nydanande industrisatsningarna med grön vätgas i norra Sverige, som beräknas få stor betydelse globalt. Efteråt var det både vanliga medborgare, industrirepresentanter, forskare och politiker som tog chansen att ställa sina frågor till de medverkande.
– Jättelyckat seminarium och fantastiskt att så många är intresserade av ämnet vätgas och kom och lyssnade. Vi behöver alla lära oss lite mer om vätgas och några behöver kunna väldigt mycket, sade Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS.
Under en timme fick publiken chans att ta del av statusen för vätgasens utveckling och betydelse för den gröna omställningen, just nu i Sverige och i EU. Det som sker i norra Sverige inom den gröna omställningen, där vätgasen spelar en central roll, är unikt i världen. Förändringarna inom industrin och i samhället sker samtidigt som utvecklingen av tekniken. Ingen har något facit att utgå ifrån. Blickarna runt om i världen riktas mot norra Sverige.
Norra Sverige Europas showroom för vätgas
– Norra Sverige är ett showroom för Europa. Det är spännande att norra Sverige visar upp vad man kan göra inom den gröna omställningen. Nu sker den gröna omställningen på riktigt i EU och det kommer att hända mycket inom förnybar energi under Tjeckiens ordförandeskap. I och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina har det dessutom har blivit jätteviktigt för många länder att göra sig oberoende av fossila bränslen från Ryssland, sade Annika Wäppling Korzinek, biträdande chef, EU-kommissionens representation i Sverige
Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat, LKAB betonade att det inte främst är hos LKAB som koldioxidutsläppen minskar genom deras satsningar på vätgas, utan framför allt hos deras kunder som kan byta process. Det handlar om en gigantisk grön omställning som ska ske av hela kedjan kring järnmalm och järnmalmsprodukter. SSABs masugnar läggs ner. Det blir järnsvamp som används istället för pellets vid reduceringen av järn, allt tack vare vätgas. SSAB minskar koldioxidutsläppen med 10 procent i Sverige – och Volvo får koldioxidfritt stål i sina fordon. När LKAB helt ställt om till järnsvamp sänks de globala koldioxidutsläppen hos deras kunder med 40-50 miljoner ton per år, lika mycket som hela Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Vindkraft och vätgas en god kombo
– Kombinationen av vindkraft och vätgas, är en ”match made in heaven”. Vi ska göra klart omställningen till vätgas i hela järnmalmskedjan till 2048. Kommer vi upp i stor skala är det inte säkert att det kommer att bli dyrare att tillverka grönt än brunt stål. Men för att klara det här har vi ett enormt behov av arbetskraft, sade Niklas Johansson.
Den första Hybritanläggningen, blir i Gällivare.
– Det här är helt fantastiskt; vi får bättre och renare luft och Gällivare blir världsledande inom den gröna omställningen, sade Birgitta Larsson, kommunalråd, Gällivare som samtidigt hoppades att staten skulle ta sitt ansvar för den positiva möjligheten som hon ser som en nationell angelägenhet.
En kapacitet motsvarande ytterligare 17 sådana anläggningar planeras av LKAB på flera platser.
Drömmen att skapa framtidens industri
Kajsa Ryttberg-Wallgren, ansvarig för affärsenheten för vätgas, H2 Green Steel sade att hennes dröm är att få vara med och skapa framtidens gröna industri och framtidens industriarbetare, och att det är med stålindustrin H2 Green Steel börjar, där koldioxidutsläppen ska minskas radikalt. Istället för kol och koks ska vätgas användas.
– Vi vill inspirera resten av världen att göra samma sak. I fredags fick vi tillstånd att bygga vår stålfabrik i Boden. På bara 6 månader lyckades vi få det tillståndet, vilket är rekordsnabbt. Vi har med stor ödmjukhet lyssnat på experter och intressenter inom området och därför var det möjligt. Det var inte okej för oss och för världen att processen skulle ta flera år. Nu behöver vi forskning och utveckling för att få upp verkningsgraden på elektrolysörer, så att tekniken med vätgas vid ståltillverkning kan användas även där tillgång på el är mindre och dyrare, sade hon.
Hjälps åt att rita upp kraftledningar
Maria Jalvemo, programledare för Fossilfritt övre Norrland, Svenska kraftnät, arbetar för att möjliggöra energiomställningen och möta behoven av elektrifiering hos industrierna norra Sverige. På hälften så lång tid mot tidigare, 7 år i stället för 14 år, ska de bygga de kraftledningar som behövs för den gröna omställningen. Arbetsmetoderna behöver effektiviseras både internt och externt.
– Jag tror att ni som jobbar med vätgas kan hjälpa det svenska energisystemet. Det behövs många kraftledningar för att lyckas med den gröna omställningen och där hjälper vi till. Vi har rådfrågat länsstyrelsen, kommuner och industrier för att snabbare ta fram den bästa sträckan för våra kraftledningar. Det gjorde vi i samband med en dags workshop. Vi måste involvera folk inom samhällsplanering tidigare i processen för att lyckas, sade hon.
Vätgas en global angelägenhet
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet betonade att det inte bara är en nationell, utan lika mycket en internationell insats som görs för klimatet i och med de gröna industrisatsningarna som nu sker i norra Sverige.
– Vätgas är ett stort, stort svar på hur vi ska lyckas med den gröna omställningen. Det är viktigt nu men också om 20 år. Därför måste vi få unga människor att förstå hur viktigt och roligt det är att jobba inom basindustrin, sade Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Moderator för seminariet var Cecilia Wallmark, inledde med att berätta om sin egen vätgas-resa och varför hon som student blev intresserad av vätgas som hon allt sedan dess arbetat med på olika sätt i 23 år. Sedan april 2022 leder hon Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS.
– Vilket driv det finns i norra Sverige att driva detta med vätgas framåt! Inom Luleå tekniska universitets vätgassatsning ser vi till att stödja samverkan inom vätgas, vi sprider och utvecklar kunskap och vi forskar inom bland annat vätgas för energisystemet, om vätgaslagring i bergrum och om olika material för vätgastankar. Jag är mycket nyfiken på hur långt vi kan komma med vätgas, sade hon.